För henne.

Morgontv och morgonkaffe. En lugn morgon är precis Vad jag behöver. Lugnet före stormen liksom.

Det är med otroligt blandade känslor som jag går in i denna lördag. Halva jag ser det som en otrolig chans att göra en person glad, med mycket små medel och på ett sätt som egentligen inte alls är jobbigt.
Andra halvan har en klump i magen som känner press för att göra bra ifrån sig, vara social och som känner sig utmattad i själen över att arbeta när jag egentligen inte ska/bör/behöver.
Just nu är det den andra halvan som talar högst. Som helst av allt vill ställa in.
Men lyssnar jag på den halvan och tillfredsställer den, så gör jag inte bara den första halvan skamsen och ger den dåligt samvete.
Jag sviker också en underbar, fin, gullig människa. I let her down.
Och det är där jag inte kan leva med mig själv.
Att ännu en gång göra henne besviken.
Fastän jag nånstans vet, att jag inte ska göra något som inte känns bra, så måste jag. För hennes skull.





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

No need to argue, anymore.

RSS 2.0