Utskriven^^

Utskriven och det känns faktiskt helt okej. Blir troligtvis planerade inläggningar i fortsättningen, vilket är skönt för att vara redo.
Slippa åka in Akut.
Lära mig "hålla ut" och veta att hjälpen är inom räckhåll.


Ikväll ska jag bara mysa med familjen <3


Hem ljuva hem?

Somnade 19 igår och vaknade vid 5. Sovit i 10 timmar och är ändå inte speciellt utvild. Undrar varför det alltid blir så när man sovit länge?
Nu är det äntligen kaffe. De ställer inte fram kaffe (och skorpor) förrän vid 6 så det har varit en lång väntan. 


Jag är verkligen kluven. En del av mig vill stanna här. För att det går bra. För att jag får hjälp att hantera ångest och känslor.
Var hemma igår och det gick inte så bra. Inte på det sättet att vi bråkade eller att jag inte trivdes hemma, men i mig själv var det kaos. Ångesten tog överhanden och jag blev självdestruktiv.
Både fysiskt och psykiskt.

Så vill jag inte ha det. Jag vill inte åka hem och inte vara säker på att det kommer gå bra. Jag vill inte utsätta Anna och Izzi för ett nytt självmordsförsök eller blodbad. 
Jag vill vara helt säker och ha motivationen att hålla det.
Just idag är jag väldigt ambivalent till hur jag känner att det kommer gå.
Det sista jag vill är att falla tillbaka i gamla vanor med alkohol och bråk.

Saker måste bli bättre nu.
Det bara måste




Ruined.

Jag har förstört en person. Verkligen förstört. Förstört i den bemärkelsen att den personen vill ta sitt liv.
Snurrat till dennes verklighet med många medel.

Hade jag vetat det här hade jag aldrig gjort som jag gjorde. Ännu mindre tänkt tanken.

Men nu är det som det är. Tänker bara att det är tur jag sitter på psyk, annars hade saker och ting gått riktigt illa.


/J

...---...

Mer och mer och jobbigare och jobbigare blir allting. Det är en stor sörja och sugröret är för litet.
Precis haft ett väldigt jobbigt samtal och jag vet inte vad jag ska göra.

Jag önskar bara att det aldrig hade hänt...

Så. Jävla. Trött.

Jag blir så jävla trött på all förvirring. Alla åsikter som sprids som löpeld och alla sanningar som blir lögner genom djungeltrumman.
Skitsnacket bara flyger mellan familj och vänner och det är helt enkelt för mycket.
Jag orkar seriöst inte.
Ingenting och allting är sant. Historier vrids och vänds på och till slut vet ingen, inte ens den första berättaren, vad som är sant och inte.

Man tycker ju att folk borde ha bättre saker för sig än att "skvallra" och baktala andra, men tydligen inte.
Familjer kommer splittras och allting kommer i till sist att sluta väldigt sorgligt.
Tyvärr....

Juhuu!



Fools Game.

Jag har satt så mycket på spel. Hela mitt liv är en enda stor lek just nu.
Lögner och sanningar blandas ihop så mycket att jag inte ens vet vad som är riktigt.
Jag längtar till vardagen fastän jag är livrädd för att vara vardaglig. Livrädd att fastna i ett vardagligt mönster där allting går på rutin. Det som är på spel är mitt liv. Många saker jag gjort, gör, kommer göra som spelar in i hur vardagligt mitt liv kommer bli.

Avdelningen är en "frizon" men på något sätt lyckas demoner och känslor tränga sig igenom slussen. Kanske kommer de när man öppnar ett fönster.
Eller när någon får besök.
Hursomhelst är de här och de plågar oss allihopa.


(Och svälten är ett faktum. Anorektikern i mig är tillbaka.)

/J

On the inside the sun still shine.

Jag tar en dag i taget. Livet har tagit en väldig vändning, åt ett håll jag inte känner igen alls. Visste inte ens att den här vägen existerade förrän nyss och det tar ett tag att vänja sig.

Det är många bollar i luften. Bollar på väg till andra och bollar på väg tillbaka till mig. Meddelanden och åsikter flyger åt alla håll och kanter.

Jag har slutat äta -igen. Sen jag kom till avdelningen har jag inte ens ätit ett riktigt mål mat.
Ingen lust. Ingen ork. Ingen idé känns det som. Kan lika gärna tyna bort, för det är det jag förtjänar just nu.
Jag gör dåliga saker och även fast jag vet hur fel det är så händer det, görs det, görs det om och om igen.

Är så trött på mitt beteende. Det är dags för en radikal förändring.
Vill blåsa ut livet precis som jag ska blåsa ut min dator på skit.
Det är för mycket skit.



Hade permission idag hemma. Gick inte som jag trodde. Tvärt om gick den ynka timmen jag var hemma helt åt helvete och det slutade med mer ångest än när jag kom dit.
När ska jag lära mig att ta den hjälp jag har?


/J

Back inside.

När jag inte har tid så har jag inte tid. Bloggen har fått sig en paus nu när jag börjat jobba efter sjukskrivningen igen.
Meeeeen såklart kan ni ju gissa vart jag befinner mig just nu.
Jodå, 51:an igen.

Det är mycket som händer nu....

No need to argue, anymore.

RSS 2.0